Blog


Skapa illussionen om ett 1800-tal – Kostymören Ann-Louise Thornblad ifrån Hjo berättar

Fokus; Inspelningsplats Åsle Tå
Sverige största samling backstugor, en by med arton stugor från 1700-1800-talet. Stugorna ligger på sina ursprungliga platser, utmed den tågatan som går genom byn. Utöver boendestugor finns en smedja, skiftesladugård och kvarn. 1880 var byn som störst med sina 85 invånare. Därefter gjorde industrialiseringen i Sverige och emigrationen till Amerika att Tån började avfolkas. På Åsle Tå spelades scenerna till fattighuset, Lotta och Claes hem och bymiljöer in.

Vem är Anne-Louise Thornblad?
Anne-Louise är en 50 årig kvinna bördig från Hjo och har nyligen flyttat till Trollhättan. Hon har alltid haft intresse för konst, kultur och film. Älskar att dyka in i böckernas värld. Gärna historiska berättelser, både fiktion och historier som grundar sig på fakta. Och det är den vanliga människan i historien som är det spännande. Ann-Louise är både en praktisk och kreativ människa som älskar utmaningar.

Du jobbade som Kostymör och ansvarade för kläderna till filmen. Med tanke på alla olika scener och skådespelare så kan man lätt förstå att det ligger ett stort arbete bakom. Hur gick detta arbetet till?
När jag väl beslutat att anta utmaningen att vara kostymör i projektet kände jag nästan panik. Detta är mitt första kostymuppdrag av större karaktär där jag varit ansvarig. Det första jag gjorde var research, läste så mycket jag kom över. Besökte en del museer och miljöer för inspiration. Mitt intresse för historia, berättelser och händelser var till mycket hjälp här. Under tiden läste jag manuset , satte mig in de olika karaktärerna som fanns med. Manusförfattaren och jag hade flera träffar där vi diskuterade hur min bild och hans bild av karaktärerna stämde överens. Utifrån detta skapade jag en bild av hur jag ville att karaktärerna skulle se ut. Efter detta arbete började kostymjakten. Åka runt till olika föreningar som var generösa och lånade ut kläder. Där på plats gå igenom deras kostymförråd och välja det som kunde vara till användning. Vi hyrde även kläder från en teaterförening. En del köptes från second handbutiker och syddes om. Som i många projekt var budgeten begränsad och till saken hör här att de kläder som fattigmannen använde då var lin och ull, idag är det ju det omvända att det fina och dyra är just lin och ull. Till postiljonens dräkt t.ex. användes t.ex. gamla militärfiltar för att få den rätta rustika känslan. Vi köpte även in tyg för sömnad.

Vilka kläder var de svåraste? vilka scener var de svåraste?
De svåraste kläderna var de som skulle filmas nära och utsättas för en del våld skulle man kunna säga. De syddes upp till produktionen för att de inte fanns att hyra eller låna Postiljonens dräkt, brudklänningen, samt de kläder som skulle vara riktigt smutsiga och slitna. Att smutsa kläder innebär ju också att de ska göras rena. Vi använde en hel del lånade äldre kläder och även museumföremål. Dessa krävde ganska mycket efterarbete med rengöring på ett skonsamt sätt. Vi hade flera duktiga människor här som sydde upp kostymer.

Den mest krävande scenen var avrättningsscenen på svedmon. Där det var med många statister och väldigt mycket kostym att hålla ordning på Det regnade i stort sett hela den dagen och alla yllekläder blev blöta.

På Åsle Tå spelades flera olika miljöer in. En svår scen är den på fattighuset där Jonas Falks mamma hamnar. Enligt etnologen Inger Widhja så var fattighuset samhällets absoluta botten. Hur gick arbetet med denna scenen till? På vilket sätt kunde du bidra till känslan av misär?
Till Fattighusscenen valde jag enkla material med grov struktur , med till stor del dova färger.

Vilken koppling har du till Åsle Tå? Har du varit där tidigare?
Jag besökte Åsle tå för första gången som barn och fångades av tidsresan och atmosfären. Jag var kanske inte mer än 5-6 år. De små husen, lukten är nåt jag alltid kan plocka fram ur minnet. Jag har också besökt Åsle tå med mina egna barn vid flera tillfällen.

Berätta om inspelningen?
Inspelningen var krävande. Dagarna började redan kvällen innan inspelningen, med att plocka fram och gå igenom de kläder som skulle köras ut till inspelningsplatsen. Samt att ha med ett reservlager för alla eventualiteter. Sedan vara med på set hela dagen och klä skådespelare och statister. Efter inspelningsdagens slut packa ihop och åka tillbaka till kostymförrådet för att börja packa inför nästa dag. Arbetsdagarna under inspelningen var från 6 på morgonen till 23 på kvällen de flesta dagar. Men resan med inspelningen var så inspirerande och lärorik så den var värd varenda timma. Att jobba med glada duktiga medarbetare, engagerade statister, vuxna och barn , ger så otroligt mycket positiv energi. En själslig boost

Vad i projektet lockade dig att vilja engagera dig?
Det som lockade mig mest med projektet var att jag skulle få vara med och skapa detta historiska skådespel med kostymerna. En del till är att det är en legend och har lokal anknytning där jag är född och uppväxt och att produktionen från början hade en tanke om att använda sig av lokala skådespelare.

Berätta en anekdot om Falks Grav eller om filmen
Har ingen direkt anekdot om filmen, men när vi var och spelade in scenerna på Karlsborgs Fästning är där en scen där Jonas berättar om sina synder och hur han är beredd att möta döden blir jag så tagen att jag börjar gråta.

Ett annat fint minne är från svedmon där en liten kille som hette Arvid kommer fram till mig efter inspelningsdagen (och det var en riktigt lång och blöt dag , framförallt för barnen) och ger mig världens bamsekram och tackar för att han fick vara med.

Vad har du för drömprojekt?
Jag skulle vilja göra ett historiskt drama, i stil med Falks Grav med en stor budget.

 

Bymiljö, inspelad i Åsle Tå.

Bilden är tagen ifrån filmen, platsen är  Åsle Tå i Falköping.

Comments ( 0 )

    Add Comment Register



    Leave A Comment

    Your email address will not be published. Required fields are marked *